I takt med att Internet blir mer och mer tillgängligt och att informationsmängden på Internetkonstant ökar, har ett behov för rekommendationssystem uppkommit. Ett problem på internet äratt veta vem och vad man kan lita på. Ett sätt att komma runt det här tillitsproblemet är attanvända sig av social media. Samtidigt har sociala medier ständigt ökat i populäritet de senasteåren. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur rekommendationssystem och socialamedier kan dra nytta av varandra samtidigt som ett praktiskt problem om att fårekommendationer från sina (online) vänner löses.

Teknik och data a?r nyckeln till att Bonnier Business Media (BBM) ska kunna na? sina ma?l och leverera ytterligare tillva?xt. Da?rfo?r vill man ligga i framkant na?r det ga?ller att underso?ka nya tekniker som kan fo?rba?ttra plattformarna och go?ra dem mer tidsenliga. BBM har bland annat velat ta fram ett rekommendationssystem som ska anva?ndas till att go?ra inneha?llet individanpassat pa? webbplatserna och pa? ett effektivt sa?tt presentera detta sa? att de olika ma?lgrupperna fa?r den information de fo?rva?ntar sig.

Det finns många webbsidor och flera av dem erbjuder miljontals objekt. För att hjälpa användarna att hitta rätt objekt används rekommendationssystem. Det är viktigt att veta hur olika funktioner i systemen skiljer sig för att ge användarna rätt rekommendationer.Arbetet jämför två listor med kollaborativa rekommendationer, röstnings-baserade och visnings-baserade, för att ta reda på hur användare upplever att dessa skiljer sig. Det skapas en databas innehållande filmer som hjälper till att ta fram dessa rekommendationer. De användare som medverkar i undersökningen svarar på en enkät med frågor om hur de olika rekommendationerna skiljer sig.Resultatet visar att användarna inte upplever att listorna skiljer sig sett över hela undersökningen.

Parallel to new technological advancements, including the development of interactive recommender systems, digital music services on the Internet, such as Spotify, have in a short time span gradually replaced former physical media such as CDs and MP3-players and become pioneers on a market with an otherwise uncertain future. By subscribing to the service, users have access to a vast library of music and from any device with Internet access. In order to provide a satisfactory and useful musical experience, different ways of coping with the vastness is required - which is precisely what recommender systems are for. Improved filtering techniques and use of devices built in sensors, make way for new opportunities of more precise and contextually tailored suggestions for track selection, which in turn leads to potential privacy issues when using interactive music services. But where do we stand today? By compiling, exemplifying and discussing three different perspectives with relating to the development of interactive music recommender systems, the objective for this paper is to provide a for science, industry and user, objectively nuanced account of current potentials and expectations.

I Sverige kan man för närvarande skönja ett ökat intresse för matlagning. Detta reflekteras bland annat i ett ökat utbud av matlagningsprogram i tv och antalet sökningar efter recept på Google uppgår till nästan 2 miljoner varje månad, enbart i Sverige. Samtidigt slängs ungefär 25 % av all mat som inhandlas och många föräldrar uppger att de känner att det är svårt att experimentera mera i köket.I ett försök att uppmuntra till experimentering i köket och samtidigt minska matsvinnet har det i denna uppsats implementerats och testats en proof of concept metod för att rekommendera ingredienser som passar tillsammans. Tesen är att om användare får ett stöd med kombinationer av ingredienser som passar tillsammans kommer de så småningom att våga experimentera mera med sin matlagning.Flera algoritmer analyserades men algoritmen som implementerats bygger på en viktning av ingredienserna i PlanEatSmiles receptdatabas. När en ingrediens förekom tillsammans med en annan i ett recept ökades vikten med 1.

Rapporten behandlar utvecklandet av ett generellt bokningssystem för att tillåta att användare bokartider hos en kund via en webbsida. Systemet ska också ha stöd för att automatiskt kunna generera faktureringsunderlagför att underlätta kundens administration av bokningar. För att bättre förstå vilkenfunktionalitet ett generellt bokningssystem behöver, har Vikbolandets ryttarförening använts som modellkund.Utvecklingen har lett fram till ett generellt bokningssystem som kan anpassas för att ha samma funktionalitetsom det system Vikbolandets ryttarförening tidigare använt sig av. För att undersöka hur generelltresultatet blev diskuteras hur systemet kan användas i andra scenarion..

Idag  används  datorer,  surfplattor  och  mobiler  i  allt  större  utsträckning.  Ett  sätt  att försöka  minska utvecklingskostnader  för  mjukvaruföretag  är  att  bygga  ett  generellt gränssnitt  som  fungerar  på  alla dessa  plattformar.  Det  finns  stora  skillnader  mellan de  olika  plattformarna,  till  exempel  skärmstorlek, vilken inmatningsmetod som används och i vilka sammanhang plattformarna används. Denna studie har undersökt  om  det  är möjligt  att  bygga  ett  generellt  gränssnitt  för  ett  affärssystem.  Ett  par  viktiga faktorer som  bör  iakttas  vid  ett  generellt  system  lyfts  fram,  exempelvis  knappstorlek, feedback  och komplexitet.

The goal of this project was to create a web-based, crowd-sourced, correlational database, that easily allowed users to submit objects and receive correlated objects as results. The webservice was created in the web development languages of HTML, CSS, PHP and Javscript, with MySQL to handle the database. Simultaneous development was kept in check with the aid of the source code management system GIT. Upon completion, the service contained several HTML-views, the ability to add and rate objects, a per-object dedicated page with information parsed from Wikipedia.org, and a view with objects ranked in accordance to the preferences specific to the current user. Roughly a month after the beginning of development, the website was publicly launched and promoted in order to collect data, and improvements were added to the website as needed.

The aim of this thesis is to examine one part of Amazon.coms recommender systems: Similar Items. The purpose is also to show the difficulties with subject access, i. e. to find a similar book to the one you just read; problems with traditional systems versus the usefulness with recommender systems like Amazon.coms Similar Items. Similar Items presents a set, a cluster of related items to a given item based on customers co-purchase.

Syftet med denna studie är att undersöka de likheter och skillnader som finns i nyblivna och erfarna chefers ledarskapstilar. Analysen är baserad på en fallstudie bestående av intervjuer med nio chefer på Telefonaktiebolaget LM Ericsson. I studien har framkommit att erfarna chefer (till skillnad från nyblivna chefer) upplever sig trygga i sitt ledarskap och generellt kan klassificeras som mer karismatiska i sin ledarskapstil. Erfarna chefer tillämpar i huvudsak transaktionellt (belöningsfokuserat) ledarskap medan nyblivna chefer i huvudsak tillämpar transformellt (visionsfokuserat) ledarskap.De erfarna såväl som de nyblivna cheferna kan generellt även sägas tillämpa en ?demokratisk? och ?situationsanpassad? ledarskapsstil..

Detta examensarbete har utförts på Vattenfall Eldistribution AB i Trollhättan och syftar till att beräkna förlustförändringarna i lågspänningsnätet då mikroproduktion i form av solceller ansluts.Genom att ansluta mikroproduktion i lågspänningsnätet kan nätets energiförluster reduceras. Denna reducering samt den energi som inte behöver överföras från överliggande nät anses vara den nätnytta solceller ger upphov till.Samtliga elproducenter som är anslutna till elnätet har rätt till ersättning för nätnytta uppkommen av produktionen. Ersättningen skall baseras på inmatad energi samt vid vilken tidpunkt inmatningen sker. För mikroproducenter är det svårt att motivera att i varje enskilt fall beräkna nätnyttan, varför ett generellt schablonvärde beräknats för Vattenfalls lågspänningsnät. Beräkningen har utförts utifrån uppmätta sol- och lastdata på sex olika lågspänningsnät vilka tillsammans anses representera ett generellt nät.

Att känna igen och komma ihåg andras ansikten är en viktig förmåga hos människan. Forskning har visat att kvinnor generellt kommer ihåg fler ansikten än män och särskilt bra är kvinnor på att minnas andra kvinnors ansikten. Syftet med den här studien var att undersöka om priming av kön skulle påverka mäns och kvinnors ansiktsigenkänningsförmåga för androgyna bilder. I undersökningen medverkade 161 personer (93 kvinnor och 68 män) mellan 18 och 19 år och resultatet visade att kvinnor generellt presterade bättre när det gällde att minnas olika ansikten. Resultatet ger stöd åt tidigare forskning samt upphov till nya frågeställningar, som till exempel om skillnaderna är åldersrelaterade eller om kvinnor har ett större intresse för ansikten?.

Utifrån ett kvantitativt perspektiv granskar och jämför denna uppsatstotalt 30 elevtexter, vilka är författade av högstadieelever i niondeårskurs. Materialet som ligger till grund för undersökningen är elevernasuppsatslösningar som en del av det nationella provet i svenska våren2006.Utifrån kvantitativa aspekter studeras elevtexternas fördelning avolika ordklasser och andra talspråksformer och hur dessa samspelar medvariablerna betyg och kön.Resultatet visar att den genomsnittliga textlängden ökar med högrebetyg, att flickornas texter generellt är längre och följaktligen högrevärderade. Elevtexterna innehåller förhållandevis få substantiv, menjämförelsevis många egennamn. Egennamnen minskar ochverbalsubstantiven ökar med högre betyg. Verben i allmänhet ochhjälpverben i synnerhet minskar med högre betyg.

Varje dag utförs riskbedömningar inom rättspsykiatri och kriminalvård. Syftet meddenna uppsats är att undersöka det vetenskapliga underlaget för riskbedömningar.Uppsatsen inleds med en kort beskrivning av i vilka sammanhang riskbedömningaranvänds och den traditionella uppfattningen av hur området och instrumenten harutvecklats. Sedan följer en genomgång av olika studier som behandlarbedömningarnas träffsäkerhet generellt samt mellan olika generationer avbedömningar. Därnäst redovisas och framförs kritik mot validiteten i PsychopathyChecklist Revised (PCL-R, Hare, 1991) och dess tillämpning inom riskbedömningar.Avslutningsvis analyseras psykopatibegreppet utifrån Ian Hackings teorier om?human kinds? och ?loopingeffekter? och det förs en kort diskussion av tänkbarakonsekvenser av och farhågor kring användningen av PCL-R och psykopatibegreppetgenerellt..

Det generella sambandet mellan riskuppfattning och riskbeteende undersöktes. Etthundratrettiofem enkäter delades ut till studenter på Sjuksköterskeprogrammet sjuksköterskeprogrammet på Högskolan Kristianstad. Resultatet i denna studie visar att det fanns ett signifikant generellt samband mellan riskuppfattning och riskbeteende. När riskuppfattning och riskbeteende korrelerades inom varje hälsodomän fanns ett signifikant samband inom domänerna rökning, motionering och användning av mobiltelefon, medan det inte fanns något samband inom domänerna solning och alkoholkonsumtion. Starkast var sambandet mellan uppfattning och beteende inom domänen motion.